Födelsedag.
22 idag.
Shit asså. Har jordens åldersnojja, men jag vet att jag inte är gammal. Vet inte riktigt varför det känns som det känns.

Fan jag tror jag har en förbannelse över mina födelsedagar.
Iaf de senaste tre åren så händer det bara en liten skitgrej som förstör så mycket. Eller så blir man bara känsligare. Eller nått.
Men det har vart så jäkla fina födelsedagar det här året.
Eftersom att mamma o jag fyller dagarna efter varandra så blir det liksom två födelsedagar, iom att vi firar på hennes dag ibland o så fyller jag dagen efter, o då firas jag oftast inte. Men iår så hade min älskade syster dragit ihop ett surpriseparty. Bara med familjen o det var så himla härligt. Idag slogs jag ännu mer av den känslan att min familj är den bästaste.

Igår var vi hos mamma o pappa o firade oss. Richard hade gett en film till mamma på familjen med i huvudsak barnen i C-klanen!

Det var det finaste jag nånsin sett, o bara av o se menyn fick mig att få tårar i ögonen.

Det började med bilder på Fisen när hon var nyfödd o sen var det massa bilder o filmer på henne o alla barnen i ordning. O jag grät som en tok med alla fina bilder på henne. Hon är mitt hjärta, min kärlek och mitt allt. O hon är så jävla fin. Sen kom bilder på Oliver o på Linnéa. O då grät jag mer, såg bilderna där dom har sina pappor som busar med dom, pappor som gör allt för dom o som prioriterar dom.
O sen var det bilder på oss och våra respektive. Och det skiter jag fullständigt i att jag är singel, jag trivs bra som singel. Finns saker som jag aldrig skulle kunna göra om jag hade pojkvän. Tex ha 3 killar inneboende en hel helg. haha.

Men jag önskar bara att Olivia hade sin pappa mer. Jag önskar att hon också hade dom där bilderna som Oliver o Linnéa har. Jag önskar att han gör allt för henne o prioriterar och tar sig tid för henne.
Det gör så ont i mitt hjärta så det går inte att förklara. Om det bara gick o ändra på, om jag bara kunde göra något som fick honom att inse vad han förlorar. Hur underbar den tjejen är och hur mycket kärlek hon o glädje hon ger. Det går liksom inte att förklara.

Jag vill så jävla gärna.  Mer än vad jag tror någon kan förstå.

Men när vi satt där o såg den där filmen, skrattade o grät tillsammans alllihopa nästan. Så fylldes jag samtidigt av så himla mycket glädje. Det där är min famlj, o dom är så jävla bäst!

Jag har världens bästa föräldrar, världens bästaste syskon och världens finaste syskonbarn. Och världens finaste och tokbästaste dotter!

Jag älskar er av hela mitt hjärta!

På kvällen igår blev det fest. Det var kul, trevligt. Verkade som om det skulle bli en ganska lugn kväll. Men sen kom det bondpojkar o då hände det grejer. Haha!

Favvo var där, o av honom fick jag cola light och ett skohorn. Nae vi är inte interna!
Mina favvosar Emilia o Andy var där o jag fick massa baccardi, som typ är slut. Men så går det när man bjuder. =)

Ja, massa folk var det, det var dumt att börja så här. Kommer glömma massa om jag nämner massa namn. Men jag fick iaf fina paket, fina blommor o jag hade massa nära o kära här. O några mindre nära o kära.

Men det var sjukt kul :D

Jag mådde inte lika bra idag dock.

Synd att en viss person inte kunde komma. Jag förstår inte vad som hänt men nånting är det. Det är inte som förr iaf. Långt, långt, långt ifrån. Tycker att man kunde ta sig lite tid o komma förbi o säga hej o grattis när man vart så himla nära varandra. Men men. Kanske ska inse att saker inte är som då, och att vänskap faktiskt kan vara kort och intensiv också.

Idag var en mindre bra dag, kanske baksmällan som gjort att jag inte är på topp. Men iaf så ordnade ju syster med en fin överraskningsfödelsedagsfika till mig. Mamma o pappa, Richard o Camilla, Sara o John och Bella var där. Och Fisen o Oliver så klart =)
Det var fint. O ännu än gång slogs jag av den där känslan "jag har världens bäta familj". Mitt humör var ju som sagt inte på topp men det hade sina orsaker.

Hatar att bli "osams" med någon som man tycker om och bryr sig om så himla mycket. Att personen går utan att säga hejdå känns piss. O sånt klarar jag inte riktigt av. Jag vill inte skiljas som ovänner. Men vi blev sams sen efter lite sms och efter att han dök upp igen.

Nu kommer snart Emilia, Andreas och Niklas. Det ska bli mys. Men så som jag är idag med tårar i ögonen så kommer jag aldrig klara av att säga hej då.
Förstå, det dröjer till jul nu. Det här känns inte bra. Sommaren är slut och alla åker hem till sitt igen.

Kärlek <3