Fröken är gnällig idag med. Kanske är det lite bittert för henne att ha vart hemma hela veckan och inte gjort nånting. Bara fått följa med o handla eller vart med ute o rastat Ragnar.

Klart hon tröttnar. Hon är ju van vid o va på dagis o leka hela dagarna med alla barnen. O nu är hon alldeles ensammen med sin mamma, hemma.

Idag var ögonen mycket bättre. Dock varar det lite lite fortfarande. Men på måndag kna hon nog vara på dagis igen. O jag måste ta igen en veckas förlorat skolarbete :(

Men det ska nog gå bra.

Bara det att vi har ett arbete som ska vara inne på månda kl. 12. O jag har inte börjat med det. Kanske att jag hinner på måndag :)

Nu leker Fisen med katten. Stackars katt. Den ska bäras o kramas. O så ska hon ju sova som Olivia vill med täcke o allt. O sen får hon ju inte sitta vart hon vill, helt plötsligt kanske Olivia kommer o kastar iväg henne. Haha =)

Kärlek <3

Jag tänkte jag skulle jobba på min lilla novell här. Ni som känner mig behöver ju knappt läsa. Haha, ni vet ju allt. Men ni som har undrat: Här kommer det. Läs o njut :)

Jag fick faktiskt frågan om det var för att killen är omogen. Och nej, jag skulle vara ensamstående även om han var mogen.

Man skulle ju kunna säga att resan började en vecka innan jag fyllde 15 o jag träffade honom med stort H. Det var kärlek vid första ögonkastet för mig. O jag tyckte han var skitsnygg. Han hette Daniel o var snart 20 år. Kan tyckas att han var lite gammal för mig. Men ålder var inget problem.
Det tog dock ett halvår för honom innan han insåg att han var kär i mig. Och vi höll på sådär som många par gör innan de kommer på att det faktiskt vill vara med varann. Han velade, ena dagen ville han va tillsammans, andra ville han inte. Har nu i efterhand märkt att det kanske är sån han är.

Vi blev tillsammans och hade nog utåt sett jordens bästa mest perfekta förhållande. Anledningen till att jag skriver så är för att jag vet att många blev förvånade när det tog slut. Både kompisar och min familj tror jag. Det är iaf vad folk sagt till mig, haha. Dom kanske förväntade sig att det skulle ta slut =)

Bakom stängda dörrar hade vi problem som jag tror alla förhållanden har. Kärleksgnabb och bråk.

När vi hade vart tillsammans 3 år gjorde vi slut. Jag sökte till skola i Halmstad o var beredd på o flytta om jag kom in. När han fick reda på det så ville han ju självklart ha tillbaka mig. Du vet inte vad du har förrän du förlorar det är en klockren klyscha.

Så vi blev tillsammans igen och jag tackade nej till min reservplats, hade säkert inte kommit in iaf men så dålig reservplats hade jag inte :)
Valet stod nu mellan att jobba på Donken ett år eller följa med D till Kalmar. Det blev det senare alternativet o vi packade allt vi hade o flyttade ner till en lägenhet i Norrliden i Kalmar =)

Det första halvåret där var det roligaste jag gjort på länge. Vi festade och träffade mycket nytt folk som var toppen. Det finns minnen från Kalmar som jag nog alltid kommer minnas.
Andra halvåret blev jobbigare, och D:s o mina problem blev större. Han ville hem, och jag följde med som den duktiga flickvän jag var =) När vi packade ner våra grejer i Kalmar så vet jag att jag försökte packa så mycket som möjligt av mina grejer i mina kartonger. Jag tänkte att det här kommer inte hålla länge till.

Vi flyttade hem 1:a Juni och levde på våra liv på hemmaplan istället. Han flyttade till sina föräldrar och jag till mina. Vi hade våra jobb o vi sågs nog inte riktigt lika mycket som vi brukade göra. Jag tror vi båda två visste att det var på väg o ta slut. Men även om man vet det, och vill det, så känner man tryggheten. Och det är den man stannar kvar hos.

Vi klarade oss till mitten av juli då droppen gick för mig. Det var dags o gå åt olika håll. Vi klarade inte riktigt av att vara tillsammans. Även om jag älskade honom väldigt mycket. Han var ju ändå den som jag trodde jag skulle gifta mig med, skaffa barn med och leva mitt liv med. Det var ju det som var planen. Ända till slutet.

Vi fick inte riktigt ett riktigt avslut, vi pratade aldrig om vad som gick fel, även om vi båda visste så hade vi behövt prata.
Det gick två veckor typ utan att vi sågs, men sen skulle vi försöka oss på att umgås som vänner. Snälla ni, man kan inte vara vänner med ex, eller hur gör ni?

Det var nu det jobbiga började. D ville ha tillbaka mig i början, och då kände jag ingenting för honom. Jag ville inte mer. Jag ville leva mitt liv. Jag hade vart upptagen med honom hela min tonårstid i stort sett. Jag ville vara med kompisar, jobba o bara vara själv.

Den 8:e Aug nästan en månad efter att vi gjort slut så åkte jag till apoteket efter jobbet o skulle göra det jag försökt göra 4 ggr senaste tiden. Jag köpte ett graviditetstest. Jag hade anat detta sen den 11:e Juli. Jag var i Sthlm o skulle köpa ett grav.test på ett nattöppet apotek, men det var så jävla mkt folk så jag struntade i det. Var på Ungdomsmottagningen på öppen mottagning men då var det stängt just den dagen, sen var jag nere på apoteket hemma i Sörping o skulle köpa. Men det var mycket folk o jag vågade inte mes som jag var. Tänkte att dom skulle se vad jag köpte, o Sörping är litet. Mycket litet. O snacket går väldans fort =(

Men iaf fjärde gången gilt.
Kommer hem, säger åt syrran att jag ska vila lite, går ner i källaren o gör testet. Tror det står på dom att det ska ta två minuter innan svaret kommer. Mitt kors kom fram direkt o jag trodde inte det kunde vara sant Jag väntar två minuter så kanske det ena strecket försvunnit. Men det blev bara klarare o klarare.

Ringde D o berättade. O jag fick inte den reaktionen som jag kanske hade hoppats lite på. Snarare tvärtom, o han sa något som fick mig att bli sååå arg, såååå arg.
Gick upp till syster o hon såg direkt att det var något. Vad har hänt?

Jag är gravid.

Varpå min syster börjar hoppa o nästan böla framför datorn. Sen måste hon ju självklart berätta för halva msnlistan.

Ringde sen till Bella o berättade. Haha, hon trodde inte på mig. Men jag trodde ju att hon fattade =)

Sen ringde mamma hem. O det är ju ingen grej man berättar i telefon för sin mamma kanske. "Hej mamma, jag har precis blivit singel men nu ska jag bli mamma med =)" Men syrran stod o hetsa. "Berättar inte du nu så ringer hon Bella o så kommer hon berätta det istället". Okej det va ju bara o berätta.

L: Jag är med barn.
M: VA?
L: Ja jag är med barn.

M: Men Louiiiise. Det ringer här nu men jag ringer senare. Hej då.

Haha, där började ångesten komma. Haha =) Då var jag orolig... Tror inte min mamma förväntade sig att hennes nästyngsta, nyblivna singel dotter skulle bli med barn först =)

Haha, sen åkte jag in till stan o kom hem senare på kvällen. Då stod mamma utanför dörren när jag hade kissat, o klappar mig på magen när jag kommer ut samtidigt som hon säger orden "Hur mår magen?". haha, ni skulle sett Bellas min i det läget, hon som trodde jag bara dumma mig.
VA? ÄR DET SANT?

Oslagbart =)

O helt plötsligt så var jag en blivande singelmorsa =)

D hade träffat ny tjej, och ena dagen ville han att vi skulle försöka igen och att vi skulle bo ihop o ta hand om vårt barn ihop. Men den andra dagen var det den andra tjejen som gällde.

Att vara ensamstående mamma är enkelt om man ser till hur det är att vara singel och gravid.
Det var den värsta tiden i mitt liv. Jag mådde så dåligt. Och mycket berodde det på D. Hans val som han gjorde som jag inte kunde förstå i det läget. Varför man har så bråttom.
När jag var i fjärde månaden var han nyförlovad.

Jag har aldrig förstått hur det kunde gå så fort för honom att glömma det som jag än idag kämpar med att glömma. Man kanske skulle vara kille?

Är det något jag inte vill göra om så är det att vara gravid och ensam. Det var jobbigt. Riktigt jobbigt. O även om det bara är 9 månader av ditt liv. Och du får ut nånting som är så hiiimla värt det. Värt alla vakna nätter som du bara grät o inte kunde sova. Så skulle jag nog inte klara av att göra om det. Det var FÖR jobbigt för psyket.

Som sagt, att vara ensamstående mamma är enkelt mot den sitsen. Även dagar som idag då tålamodet är nere på noll och tröttheten är total.

Men jag kommer aldrig ångra att jag valde att köra racet själv. Hon är den absolut finaste lilla människan jag vet. Och jag älskar henne nått så enormt mycket. Det finns inga ord i världen som skulle kunna förklara den kärleken jag känner för henne.

Och vi klarar oss bra själva. För vi har så fina människor runt omkring oss som finns där o ställer upp på oss. Och som älskar henne så otroligt mycket.

Hoppas ni njöt av denna lååååånga historia. Men jag tänkte jag måste få en story, kan inte bara skriva "Jag är ensamstående mamma därför att pappan är frånvarande..." Vad ger det er?

Kärlek <3

And this is singelmorsan och världens sötaste bebis =)

Sådär. Nu sover Fisen, o jag softar med en msnkonversation med Bästa Erik och ser på Bästa Gordon på tv.
Det är nice.

Jag har faktiskt till o med pluggat lite nu på kvällen. Men jag orkar inte. Jag har verkligen inga krafter idag. Fisen har varit jättejobbig. O ingenting har vart rätt som man försökt med. Och gnället har ekat hela dagen.

Jag försöker verkligen med allt. Men det gick inte riktigt. Min älskade lilla bebis. Att du inte blir bra så vi bara kan ha skoj igen, utan gnäll ;)

Imorn äre iaf personalfest. Camilla o jag undrar vart singstarförfesten blir av ;)

O på lördag ska Fisen följa med mormor hem. Så då ska jag unna mig lite ensammen tid. OCH PLUGGA! GAAAAH!

Nu ska jag se tv.

Kärlek <3

Inne på fjärde dagen hemma med sjuk bebis nu.
Det börjar bli jobbigt, o jag tror hon också tycker det.
Idag har hon inte ätit nånting alls. Ingen frukost, ingen lunch, ingen middag. Dock mycket saft och ett par majskrokar.

Men ingen vettig mat.
Men så har hon ju feber också o säger nej till allt. O då får det la vara så.

Idag har hon varit extra extra gnällig. O det spelar ingen roll vad jag försöker med. Det har varit argt iaf, och ingenting duger.

Nu har hon dock hittat något att sysselsätta sig med.

Åh jag hoppas att hon somnar skapligt ikväll.
Igår somnade hon nån gång strax efter 01. O det är ej okej.

Jag behöver lite tid för mig själv på kvällen.

En vecka o jag har inte kunnat göra nånting till skolan.

Komips det går inte bra nu.

Men jag kan inte lämna henne när hon mår som hon gör nu.

Det tar emot. Mycket.

Kärlek <3

Hola i lingonskogen!

Camilla: Jajjemen, personalfest imorn =) Yihaa!
Om jag nu inte åker på ögoninfektion eller nått annat skit, men det hoppas jag verkligen inte.

Hade ju tänkt att vi kanske kunde ha sjungit lite här o förfestat lite. Men då får mammsen för sig o sova över här. =)

Så så blev det inte :D

Personalfest imorn tjolahopp.
Det blir nice nice.
Jag tänkte bjuda mig själv på en rejäl utgång också efter.
Erik har lovat så håller han inte det blir jag arg. För jag laddar för utgång.

O Gud vad jag hoppas att det inte blir tacobuffe som det alltid blir.

Jag äter inte det. Åååh, hoppas att fantasin är lite bättre den här gången =)

Ikväll skulle vi ha gått på kalas, men inbjudan drogs tillbaka så det var ju riktigt tråkigt.

Den här tiden på året så hamnar jag i en liten downperiod.
Jag vet precis varför.
Jag borde inte tänka så mycket på det. Men det gör jag.

Det stör mig något så enormt att en av två döttrar är välkommen att fira sin pappa. Och den andra är det inte. En dag kommer hon veta det själv. En dag kommer hon märka det. Och vad händer då? Hur ska jag förklara?

Sånt rör mig i skallen. O speciellt mycket, den här månaden o dessa dagar som kommer nu.

Haha, Matte drog precis. Han sak ge sig på o träna nått skit ikväll. Hade vart kul o se honom. Undra hur det går. Tror det var någon thaiboxning eller va fan det var. Haha =)

Har fått lite kommentarer om hur det kommer sig att jag blev en singelmorsa. Dom flesta vet ju, men jag ska försöka jobba på en cencurerad snabbversion =)

Kärlek <3

Hejsan hoppsan

Har försökt komma in till bloggen länge nu, men det var själva f*n va segt mitt internet är. Men nu börjar det nog bli bättre.

Igår var lillasyster här hela dagen. Hon är nog här o plingar på dörren vilken minut som helst. Hon skulle visst komma hit o käka frulle. PÅ tal om frulle så har inte vi heller ätit det. O klockan är 10.40 lite drygt. Men Olivia ville ju inte ha frulle. Så det blev som det blev.

Igår hade vi övernattningsgäst o han ska vara kvar hela dagen. Ragnar heter han o är en liten hundvalp. Blandras mellan Shi Tzu, Chihuahua, tibetansk spaniel och... Hmmm, nått mer äre. Men men =)

Sara är på Gekås, o jag hoppas hon köper in lite leggings till mig. Typ 3-4 par, haha!

Dock glömde hon ge mig koppel så när vi var påklädda o klara för o ge oss ut på promenad så kunde vi inte ge oss ut o gå, men han fick springa en kvart på gården. Sen ville han in igen.
Leija låg nog här inne o vänta. De två är bästisar. Springer som hund o katt, mohahaha!

Matte var här igår med. Asså han o min dotter är sjukt söta. SJUKT SÖTA!

Olivia vägrade sova igår, hon sov mellan 8-9 men sen kunde inte hon somna om. Hon låg stilla men låg bara o tittade, kunde verkligen inte sova. Så hon fick följa med upp en sväng. 01 inatt somnade hon för natten... Tror jag, för då somnade jag...

Men iaf. Haha, så satt Matte vid datorn o lyssnade på musik. Ni vet skitmusik, sån där Angerfist o annat sånt skit. O Olivia diggade med som fan. Haha, så hon kröp upp o satte sig hos Matte o så satt dom bredvid varann o diggade till musiken, o dansade loss. Haha.
Jag frågade om hon inte tyckte mammas musik var bättre, men nae då. Det var den inte.

 O Matte försöker ju få med mig till Holland i Nov på nått Qlimax.. Hmm, tack men nej tack =)

Nae ni, frulle, o sen ska vi nog till ICA o köpa blöjor o hoppas på att mina böcker kommit så jag kanske kan få ngt gjort till på måndag.

Kärlek <3

Lillsyster kom o knacka på dörren ganska tidigt.

Undrade först hur tidig hon var, haha. Oväntat. Men trevligt =)

 Hon hade ingen frukost hemma, tror dock inte det fanns mycket mer här hemma då jag upptäckte att min ganska nya ost var möglig. Lustigt. Så slänga den då :S

Nu tittar vi på filmen som heter C-maffian!
Den är bra. Haha.
Bästa filmen nånsin.

Man tittar, o gläds åt dessa fina barn som kommit till världen.

Dom finaste bebisarna i hela världen.

<3 Olivia <3 Oliver <3 Linnea <3

Nu ska vi se klart, sen blire lite karaoke.
Funderar på om man skulle bjuda in sig till Richard o Camilla sen när Fisen blir frisk, nu kan vi ju inte göra nått för hennes ögon.

Imorse var det värre än vad det vart på hela veckan. Vore ju skönt om det gick över innan helgen så vi slipper antibiotikadropparna... Låter inte kul =(

Kärlek <3

Lojzan ska alltid överanalysera allt. Hela tiden.

O huvudet snurrar o allt går runt, det vrids o vänds.

O ändå kommer jag inte fram till något.
För ena dagen så äre skitnice, o andra dagen äre diss.

"Du skola icke dippa din pomme i någon annans sås"

Och ni! Det där är min sås!!!

Kärlek <3